Välkommen till Bettnic Design 

                                                your western tailor                                            

EN KATASTROF

Modet mötte ett av sina grymmaste öde under en mässa i Katedralen i Santiago de Chil där en krinolin fattade eld från ett vaxljus.

Elden spred sig explosionsartad fart i den tätt samlade församlingen av krinolinklädda damer.

Inte mindre än 2000 personer omkom vid detta tillfälle.

 

KRINOLINER

Ca 1850 använde man sig av flätat hästtagel till sina underkjolar som ofta var många till antalet.

Man gjorde små kuddar och stoppade med tagel och fäste runt höfterna.

Tagel på franska heter crin och därav namnet crinoline som egentligen betyder tageltyg.

Man stoppade även tagel i kanaler i kjolarna för att få dem att stå ut så mycket som möjligt.

Man fyllde på med underkjolar för att nå upp till rätt storlek, antalet kunde vara upp till 14 stycken.

Den understa var oftast av flanell för att skydda mot reumatism.

1855 började man använda valben istället för tagel, valben användes redan på 1500 och 1700 talet i kläderna.

1856 började man använda sig av stålringarna som egentligen var tunnband insydda i kjolarna.

De första krinolinerna hade vuxit till ett så stort omfång och med så stor tyngd att kvinnorna knappt orkade bära dem.

Med midjan så hårt ihop snörd och ingen möjlighet att sätta sig ner så var det många som dog när de deltog i längre festligheter.

Man fick absolut inte snöra upp en kvinnas klädsel även om det kanske kunde räddat hennes liv.

 

TILLVERKNING

Den svenska stålindustrin blomstrade och i augusti 1857 meddelade Times att 40.000 ton svenskt järn hade importerats till tillverkningen.

Det var en lättnad för kvinnorna att slippa de tunga kjolarna och bara använda sig av stålringarna.

När krinolinen 20 år senare lämnade modet höll svensk stålindustri p att gå under.

På 1860-talet importerade England 70% av Amerikas bomullsskörd.

 

KVINNANS UNDERLÄGSENHET

Inte ens drottningen Victoria som var regent och tronarvinge fick ha en framstående position i sitt äktenskap med Prins Albert.

Även om hon var Drottning skulle hon framstå som den undergivna hustrun.

Kvinnorna fotograferades alltid ståendes bakom sin man.

Kvinnornas ärmar p åklänningarna syddes så att axlarna skulle se sluttande ut, detta för att framhäva deras underkastelse gentemot männen.

Midjan snörs åt hårt så den blir smal för att vias kvinnans vekhet- många dog med brustna revben och punkterade inre organ. 

Kvinnan var omyndig, egendomslös och helt undergiven sin man.

Man visar inte en kvinna känslor offentligt.

Ett famntag vore sedeslöst att känna behag eller glädje av.

Det ansågs manligt att dricka wisky, röka pipa och lukta häst.

 

BARNEN

På modeplanscherna från den här tiden ser man ofta barnen klädda i lika stor elegans som de vuxna.

De arma små flickorna fick sova i korsett för att erhålla idealfiguren.

Fram till 7års ålder hade flickor samma klädsel ofta klänningsliknande plagg.

De arma liven var födda i synd och med arvssynden tyngdes desas själar, de måste genomgå en sträng uppfostran i sedlighet ocg rligiositet.

De skulle så snart som möjligt ledas till den mogna människans självdiciplin för att underkuva de djuriska drifter de var födda med.

Man hade också många ursäkter för att inte ta hand om sina barn själva utan anställde guvernanter till detta.

En ursäkt var att det var allt för tröttande att fostra barn och att en alltför ömsint moder kunde vara skadligt.

 

SYMASKINEN

En fattig skräddare i Rhonedalen uppfann den första symaskinen.

Han hade inte råd att resa till Paris för att visa sin maskin så han tog den på ryggen och gick den långa vägen till fots.

Han tillhörde dessa genier som saknar förmågan att sälja sina verk och istället råkar ut för människors missförstånd.

Han fick varken ära eller pengar, istället fick han se sin symaskin sönderslagen.

Trångsynta skrädderiarbetare fruktade att denna märkliga maskin skulle ta deras levebröd i från dem och det var redan knapert.

Thimmeniers maskin sydde kedjesöm men hans uppfinning skulle förbättras av någon annan.

En Amerikan vid namn Home uppfan en maskin med både nål och skyttel och tog patent på detta 1845.

Därför fick han äran att kallas symaskinens uppfinnare.

Fem år senare kompletterade tyskamerikanen Isaac Singer uppfinningen med pressarfot och matarhjul.

Därmed sattes det igång fabrikation i stor stil.

Maskinen kostade 30 dollar och spreds snabbt.

Maskinen kom till Sverige 1865.

Home tjänade miljoner medan den fattiga skräddaren Thimminiers var bortglömd.

 

 

Mina uppgifter har jag hämtat ur boken "Kvinnor och Krinoliner" som är mycket läsvärd!